Är vissa språk bättre än andra?
Bra fråga. Vad tycker du själv?
Problemet är väl att det inte finns något sätt att mäta hur ”bra” ett språk är. Vad gör ett språk ”bra” över huvud taget?
Vissa menar kanske att ett ”bra” språk är ett språk som låter vackert.
Lyssna! Vilket av dessa språk tycker du är vackrast?
Det är hur som helst omöjligt att mäta objektivt – på samma sätt som vissa tycker om Taylor Swift medan andra föredrar Rihanna. I och med att vi kopplar språk till människors identitet är våra åsikter om ett språk kopplade till våra attityder till de som talar det språket och till de stereotypier vi har om dem.
Andra menar kanske att ett ”bra” språk är ett ”rikt” språk.
Hur mäter vi det? I antalet ord?
Tamil 1 516 952
Sorkuvai
Koreanska 1 149 538
Urimalsaem
Portugisiska 818 000
Aulete Digital
Finska 800 000
RedFox Pro
Engelska 739 313
Wiktionary
Svenska 600 000
Svenska Akademiens ordbok
Det här är en lista över de största ordböckerna i världen för tillfället. Siffrorna representerar antalet uppslagsord i ordboken.
Källa: Wikipedia 2024
Men antalet ord är bara en liten del av ett språks ”rikedom”. Tänk på det här:
svenska
lagom
engelska
just about right
Är svenska ett rikare språk än engelska bara för att vi har ett ord som motsvaras av tre ord på engelska? Genom att kombinera ord kan man uttrycka nya betydelser utan att öka språkets ordförråd.
I stort sett kan man säga att alla språk kan uttrycka allt – språken skiljer sig bara gällande hur de gör det.
Och så finns det kanske de som menar att ett ”bra” språk är det som man har mest praktisk nytta av. Men hur ska man mäta praktisk nytta? Och nytta för vem i så fall?
Visserligen har vissa språk fler talare än andra, men det betyder inte att de största språken automatiskt är av större nytta för någon viss individ. Ibland kan man ha större nytta av att kunna ett språk som nästan ingen annan kan – det är ett sätt att profilera sig t.ex. gentemot andra potentiella arbetssökande.
Språk och makt
Hur ”nyttigt” ett språk känns hänger nära ihop med hur hög eller låg status ett språk har inom en viss gemenskap. Språkens status återspeglar vilka grupper i samhället som har makt. Vissa språk får mer plats i offentligheten än andra, i synnerhet i positioner av makt. Detsamma gäller även dialekter: vissa dialekter eller sätt att tala känns mer lämpliga för någon i maktposition än andra.
Språk och dialekter med generellt sett hög status inom olika gemenskaper:
engelska
i världen
finska
i Finland
högsvenska
i Svenskfinland
Lyssna!
Vilken dialekt fungerar bäst för att vinna folket på sin sida? Vilken dialekt ger en makt?
Språkens status återspeglar vilka grupper i samhället som har makt.
Vilka språk och dialekter hör man i medierna? Vilka språkgrupper får utrymme i samhälleliga diskussioner? Vilka språkgrupper talar man till? Den finländska Rundradion (Yle) gör t.ex. tv-nyheter på fem språk:
finska
svenska
finskt teckenspråk
samiska
ryska
En av de vanligaste orsakerna till att språk och dialekter dör ut är att talare av lågstatusspråk/dialekter byter till ett högstatusspråk/dialekt eftersom de upplever att detta ger dem större möjligheter till framgång.
Utöver vilket språk eller vilken dialekt man talar uttrycks makt naturligtvis även genom andra aspekter av språkligt beteende. Man kan visa respekt genom att låta andra tala och att ställa frågor. Å andra sidan kan man markera sin ”överlägsenhet” genom att avbryta, ge befäl och förlöjliga.
Vilkendera repliken vore mer lämplig för en president att säga?
Inte minst kan ett flytande och rikt språk vara ett mycket effektivt maktverktyg. Det här vet alla som någonsin blivit övertalade till att göra något de inte alls ville göra.
Till exempel är politiker och försäljare ofta extremt skickliga på att framstå som karismatiska genom hur de talar. Ett flytande språk tolkas ofta som ett tecken på intelligens och god sakkunskap, vilket också lätt kan utnyttjas för tvivelaktiga ändamål.
