S
k
r
i
f
t
Skriftspråk är från början ett försök att återge talspråket visuellt.
I bland annat svenskan står varje bokstav för ett bestämt ljud.
=
Men det finns ingenting som säger att just en bokstav som ser ut som A ska stå för det ljud som vi förknippar med den.
Följande ord är skrivna på olika sätt, men representerar ändå samma ljudkombination:
Туве
Янссон
Τούβε Γιάνσον
توفي
يانسون
朵貝·楊笙
ᛏᛟᚢᛖ
ᛃᚨᚾᛊᛊᛟᚾ
svenska
ryska
grekiska
arabiska
kinesiska
runskrift
Det finns också skrivsystem baserade på helt andra principer än den alfabetiska. Kinesiskan följer inte regeln om ett ljud och ett tecken, utan där står varje skrivtecken för en längre ljudkombination som kan utgöra ett helt ord.
朵
貝
楊
笙
duǒ
blomma
bèi
skaldjur
yáng
poppel
shēng
ett instrument
Inte heller i ett alfabetiskt system är det alltid så att ett ljud och en bokstav exakt motsvarar varandra. Tänk på hur bokstaven k låter i följande svenska ord:
kaka
kyrka
Helt olika ljud, inte sant?
Och ändå stavas de lika.
(Om man inte är från Pargas.)
Och tänk å andra sidan på sj-ljudet. Det har ingen egen bokstav alls, utan kan bara skrivas med olika kombinationer av bokstäver.
stjärna sked sjö schack chock genre
Alla de här orden stavas olika, men början av dem uttalas exakt lika. Vi kan alltså redan konstatera att skriftspråket inte längre enbart är en nedtecknad form av talet, utan faktiskt har ett eget liv.
Men varifrån kommer skriftspråket då?
3500 f.Kr.
Från början är skrift som sagt ett sätt att försöka förvandla det talade språket till en visuell form.
De första skriftsystemen var små bilder som föreställde det de betydde, som ett slags serier. Sådana system uppstod i antikens Mesopotamien och Egypten.
Tidiga exempel på skrift från dagens Irak respektive Egypten (3500–3200 f.Kr.).
3500 f.Kr.–200 e.Kr.
Med tiden utvecklades bilderna till tecken som syftar på specifika ljud i språket (eller kombinationer av ljud), vilket gjorde att man kunde skriva ner också mer abstrakta idéer och namn. Namnet Björn skulle till exempel ha kunnat representeras av en bild av en björn – som en rebus. I Mesopotamien föddes vad vi kallar kilskrift, som skrevs på lertavlor.
700 f.Kr.
Också de egyptiska hieroglyferna utvecklades till förenklade tecken som stod för ett enda ljud istället för ett helt koncept. Det här ledde till slut till det grekiska alfabetet, som sedan blev det latinska alfabet som också svenskan och många andra språk använder idag.
Egyptiska hieroglyfer
Feniciska alfabetet
Grekiska alfabetet
Latinska alfabetet
1440
På 1400-talet började boktryckarkonsten utvecklas i Europa, vilket till slut ledde till att det blev mycket lättare att sprida det skrivna ordet. På så vis blev det också betydligt flera som lärde sig läsa. Dittills hade det bara varit en liten elit som kunnat läsa och skriva.
1880
Skrivkonsten är alltså gammal vid det här laget. Det tog dock länge innan den största delen av befolkningen kunde läsa och skriva. I Finland var det ännu år 1880 bara 11,6 % av invånarna som kunde skriva (medan nästan alla visserligen kunde läsa).
Skriftspråket har förändrat världen.
Den skriftliga kommunikationen kommer med några rent praktiska egenskaper. Den är inte knuten till en viss tid och plats, utan kan skrivas och läsas ungefär när och var som helst. Man kan också planera sitt meddelande mycket mera noggrant, ändra och fundera. Man kan dock inte förhålla sig till mottagarens reaktioner, vilket kan vara både bra och dåligt.
Men de här egenskaperna är bara början på de förändringar som möjligheten att skriva för med sig.
1 Spara kunskap
En viktig effekt av skriften är att man kan lagra sina kunskaper och erfarenheter. På det viset kan framtida människor dra lärdom av sådant som andra, till och med för mycket länge sedan, har kommit fram till, utan att behöva prova sig fram.
2 Tänka logiskt
Genom att skrift gör en helhet mer överskådlig tillåter det också att man bearbetar ett stort material på ett avancerat sätt. Till exempel sådant som multiplikation och division skulle vara svårt utan ett skriftspråk. Dessutom kan man ta ett steg tillbaka och titta på sin egen text utifrån. Då kan man börja ifrågasätta sin syn på verkligheten och sina antaganden. Så här föds logik och vetenskap.
3 Tänka självständigt
Genom skriften är det lättare att upprätthålla avvikande tankar, och den stöder därför en självständighet i tänkandet, en individualism.
4 Kommunicera med stora grupper
Skriften gör att man kan distribuera anvisningar och uppmaningar till många människor på en gång. Det här innebär att det är mycket enklare att kontrollera stora grupper människor.
5 Skriva historia
Att sprida ett budskap från mun till mun är inte bara opraktiskt, det kommer dessutom med tydliga brister. När ett meddelande går vidare tillräckligt många gånger riskerar det att ändras så att faktainnehållet blir mycket opålitligt. Det sker ett slags trasiga telefonen-effekt, som står som grund till de otydliga myter som talspråkskulturer präglas av. Därför är skriften en förutsättning för en pålitlig historieskrivning.
