språkstörningar?
Barn tar till sig språket och börjar tala i mycket varierande takt.
s
För en del tar det en god tid innan de sista språkljuden faller på plats. Många barn har ganska länge problem med att uttala ljuden r, s, d och l. Dessa ljud ställer de största kraven rent fysiskt, t.ex. kräver ett r-ljud att tungan vibrerar jättesnabbt mot tandvallen.
l
Oftast går den här typen av uttalssvårigheter över av sig själva när barnet växer. I vissa fall kan det bli aktuellt med uttalsträning fr.o.m. ca 5-årsåldern. En logoped eller talterapeut kan hjälpa med att ge barnet övningar som ägnar sig bäst just för den specifika individen.
L
r
[r]
En viktig regel gäller dock: Inga barn är lata eller slarvar med uttalet! De gör alltid sitt bästa utifrån sin förmåga, och kommer inte att tala bättre för att vuxna tjatar eller säger till dem att ”sluta slarva”. Däremot kan den typen av kommentarer göra att barnet blir ängsligt, och kanske väljer att inte tala alls i vissa situationer.
d
Att inte kunna uttala ett perfekt r-ljud leder nästan aldrig till några svårigheter med att göra sig förstådd. Så varför tycker ändå många att ett avvikande r-uttal inte är önskvärt?
Det är här som språkets sociala dimension gör sig synlig igen: ett avvikande uttal kan kännas stigmatiserat och upplevas pinsamt i sociala sammanhang just därför att det är avvikande.
Uttal är dock bara en liten del av språklig kommunikation. Mer allvarliga språkstörningar gäller oftast andra aspekter av kommunikation, såsom att ta till sig innehållet i det som sägs, att bilda meningar eller att veta hur språket används i sociala sammanhang.
Grovt sett kunde språkförmågan avbildas som en pyramid med tre delar. De lägre delarna är förutsättningar för de högre, och därför gäller de allvarligaste språkstörningarna de mer grundläggande nivåerna.
Problem med formen, som enskilda språkljud (t.ex. uttalet av r-ljudet) eller grammatiska former (t.ex. att böja orden rätt), utgör oftast den lindrigaste typen av språkstörningar.
Allvarligare problem gäller innehållet, alltså att man har svårt att hitta rätt ord, att förstå ord och begrepp och att förstå hur ord sätts samman till meningar. Ofta uppstår sådana problem som följd av en hjärnskada.
Basen i pyramiden är användningen, vilket innebär att man följer de grundläggande reglerna för hur man språkar och samverkar med varandra. Man turas om med att lyssna och tala, håller en röd tråd i samtalet och tar hänsyn till andras reaktioner. Problem med dessa färdigheter utgör mycket allvarliga hinder för kommunikation.
form
innehåll
användning
Afasi är språkliga svårigheter som orsakas av en hjärnskada. Det kan innebära svårigheter att läsa, skriva, tala och förstå tal.
Vilka svårigheterna är beror på hurdan skadan är och var den sitter. För de flesta människorna finns de språkliga funktionerna i den vänstra hjärnhalvan.
Benämningssvårigheter innebär att personen vet vad hen vill säga men inte hittar rätt ord.
Afasi kan också göra det svårt att formulera sammanhängande meningar, och de meningar personen uttalar kan vara korta och enkla.
Man kan underlätta kommunikationen med någon som har afasi genom att kommunicera tydligt och stöda hen i att uttrycka sig. Talterapi kan också vara till hjälp.
