språk & tänkande
Tänkandet utvecklas tillsammans med språkinlärningen.
När man lär sig sitt eller sina förstaspråk, sina modersmål, jobbar hjärnan fortfarande med att skapa koncept och kategorier.
Ett barn som just lärt sig ordet hund kan till en början kalla alla djur hundar.
hund
Först efter en tid lär sig barnet att hundar kännetecknas av fler egenskaper än fyra ben och svans.
djur
hund
häst
apa
När man sedan lär sig ett andraspråk relaterar man kategorierna i det nya språket till dem man redan kan.
hund = koira
häst = hevonen
apa = apina
Ibland måste man lära sig att andraspråket kategoriserar världen på ett annat sätt än förstaspråket.
apa
monkey
ape
Betyder det här att ens språk påverkar hur man tänker?
I viss mån, ja! Kolla in dessa exempel på det.
Exempel:
färger
Språk skiljer sig gällande hur många färgtermer de har.
Svenskan delar in det nedanstående färgspektret i tre grundläggande färgtermer. Javanesiskan, som talas i Indonesien, har däremot inte färgkategorin orange, utan räknar alla nyanser av orange som antingen rött eller gult.
svenska
javanesiska
Det gör också att en talare av javanesiska anser att en röd och en orange färg är mer lika, och har svårare att fästa uppmärksamhet vid skillnaden mellan dem, än en talare av svenska.
Exempel:
orientering
Det finns språk som saknar ord för höger och vänster och som istället alltid talar om väderstreck som norr och söder. När en talare av svenska tittar på nedanstående bild och ska svara på frågan ”Vartåt tittar mannen?” skulle svaret sannolikt lyda ”Han tittar åt vänster.”
En talare av guugu yimithirr, ett språk som talas i Australien, skulle däremot säga
nyulu yarra naga nhaamaalma
vilket betyder ”han tittar norrut”, förutsatt att bilden är positionerad just så. Skulle vi vrida på bilden skulle hen däremot säga ”han tittar österut” istället.
Språket guugu yimithirr förutsätter av sina talare att de hela tiden är medvetna om i vilken riktning de olika väderstrecken finns. Följaktligen har talare av detta språk en otroligt vältränad inre kompass som i ett antal experiment har visats vara bättre än den hos brevduvor!
Exempel:
metaforer
Det är inte bara de termer och begrepp som finns i ett språk som påverkar vårt tänkande. Ännu viktigare är hur vi väljer att tala om och beskriva olika fenomen. Ta t.ex. fenomenet brottslighet. En politiker kunde välja någon av de här formuleringarna:
Brottsligheten är ett monster som terroriserar stadens befolkning!
Brottsligheten är ett virus som sprids genom staden!
Brottsligheten kan alltså beskrivas med olika metaforer. Har det någon betydelse vilken metafor man använder?
Javisst! När människor ombes att föreslå tänkbara åtgärder för att minska brottsligheten ser deras förslag olika ut beroende på vilkendera metaforen som de hört.
Fler poliser på gatan och hårdare straff!
Satsa mer på välmående och förebyggande arbete!
Var alltså uppmärksam på hur olika samhällsproblem beskrivs när du funderar på dina egna åsikter om dem!
